När jag skickade in min JA-ansökan till Explorius // I fredags när jag, Johanna och Tova hade picknick i Tanto och sedan gick runt i stan // Sov över hos Erikas familjs extralägenhet, sÅ mysigt! // Frukostdejt på café 60 med Erika // Jag hade jättelång sovmorgon en dag och kände för att göra mig lite extra fin // Underbar svensk julafton // Obligatorisk vi-firar-in-det-nya-året-bild på nyårsafton // Jag och Johanna var inne i Stockholm och fotade // Finisen och jag // Vi spexar hemma hos Ellen // Långpromenad med solnedgång // dekorerade julgranen lite fint med julmusik i bakgrunden // Haha, människan har TVÅ huvuden! // Jag och Mandis hittade ett par fina byxor // Vi chillar i gungan vid fotollsplanen och njuter av en härlig dag med tjejsnack!
Träffa denna brutta nästnästa fredag! Kommer bli himla mys!
Skolan slutar, sommarlovet börjar och sommaren och alla roliga planer kan börja på riktigt!
Ha picknick i gräset med vänner och bara mysa i sommarsolen!
Besöka denna balla stad igen, denna gång visserligen bara tre dygn men tillsammans med ett gäng utbytesstudenter är jag bombsäker på att det kommer bli helt grymt!
Sommar, värme och man kan börja använda alla sommarkläder igen!
Äta frukost på altanen, smoothie, färska bär och hembakad macka. YUM.
Fota solnedgångar, älskar känslan när man står och tittar på solen som går ner.
Promenera runt vattnet och framförallt BADA!
Träffa Elin som kommer hem från sitt utbytesår i Oregon!
Äta Froyo igen med en massa bär och olika glassmaker!
Besöka Victoria's Secret. Har försökt inrett mina nya fina garderob i samma anda, men ingenting slår deras himmelrike. Det är bara så otroligt fint där inne och alla parfymer luktar underbart och är så snygga förpackade.
Ställa in kameran på macro och fota fina blommor!
Få mycket mer tid att tillbringa med mina vänner innan jag åker!
Och sist men absolut inte minst, börja packa en väska med mina finaste kläder och otroliga förväntningar och flytta till var-jag-nu-ska-i-USA. Blir så himla nervös och taggad av att tänka att jag ska packa ner hela mitt liv på 23 kg och sedan börja mitt nya liv som utbytesstudent!
Älskar denna film och älskar soundtracket ännu mer. Så. Otroligt. Bra.
Jag älskar måndagar, även om det alltid är tufft att helgen är över och en ny skolvecka drar igång. Men om man jämför med mina andra dagar så är schemat på måndagar super. En ordentlig sovmorgon, två lektioner och sedan sluta innan tre. Fick dessutom reda på ett svinbra besked också angående mina betyg som jag är stolt över! Kom hem och övat engelska och spanska inför nationella på onsdag (supernervös men ändå inte på något sätt, hur nu det går ihop?). Jag längtar tills skolan är slut, jag kan börja jobba mycket och då det börjar hända saker på riktigt med USA. Så ofattbart pirrigt och spännande med att bara packa två väskor och dra över till USA för att bo ett år liksom. Även om jag har haft rätt gott med tid att förbereda mig inför det så finns det fortfarande stunder då det bara slår med att "herregud jag ska flytta om ett par månader, helt SJÄLV".
Jag skrattade tills tårarna rann till den här videon med Kristen Bell. Gosh, vad otroligt härlig person hon verkar vara!
Roligt förresten att så många faktiskt fortfarande besöker den här bloggen, även om jag inte uppdaterat här på flera månader. Bloggar som sagt på min utbytesblogg istället. Kikade i alla fall in här och såg att det var hur många som helst besökare och sidvisningar för ett par dagar sedan. Blev så nyfiken och undrade varför, så om någon har lust att kommentera och skriva hur ni hittade hit så vore det roligt!
When a dream becomes reality, life takes a different turn
Datum: 2013-02-16 Tid: 20:33:42
Tittar bara in här för att säga att uppdatering här suger rent ut sagt och det är ett under att ett par ändå tittar in här lite då och då. Den här bloggen hamnar lite i kläm och jag känner att det bara blir tråkiga inlägg om helt vardagliga saker. Med det sagt så tycker jag att det är mycket roligare och mer inpirerande att blogga på min utbytesblogg, som ni hittar HÄR.
Det kommer då allt inte bli någon mästerkock utav mig i alla fall
Datum: 2013-02-12 Tid: 21:01:08
Skulle göra kokosmjölbananpannkakor idag (haha, det där blev minst sagt långt)... vilket inte gick så himla bra. Började med att jag följde receptet men då blev resultatet en deg som om man skulle baka bröd. Spädde ut med mjölk och försökte mig på att steka dem... Alltså, det gick inte alls att steka eller ens vända på dem. Såg mer ut som vidbränd äggröra haha och till slut fick pappa komma och hjälpa mig men inte ens han lyckades rädda mina pannkakor.
Haha, jag har sagt det förut och jag säger det igen: jag är då allt bättre på att äta upp maten än själva matlagningen!
Även om någonting "bara skrevs i stundens hetta" borde det få konsekvenser
Datum: 2013-02-07 Tid: 21:22:48
Vi är väldigt stolta här i Sverige för att vi är ett av världens mest jämställda länder. Men samtidigt måste jag säga att om kvinnor ska behandlas såhär (refererar till uppdrag gransknings dokumentär om män som näthatar kvinnor) så tycker jag att vi är långt ifrån jämställdhet. Att näthatet finns är ett faktum, och det drabbar både kvinnor och män. Det är verkligen lika hemskt att människor, oavsett kön, ska hotas för att de uttrycker sina åsikter. Men att kvinnor får fler hot och sexuella antydningar (speciellt att "de fått för lite" och att de behöver våldtas för att lära sig ett och annat) tyder på att det här med media gör att mänskligheten tar ett steg tillbaka i utvecklingen.
Jag tror verkligen att folket inte förstår att det kan vara skrämmande, kränkande och långt ifrån okej att ta sig friheten att säga så till en människa. Att deras groteska kommentarer faktiskt gör så att folk tar illa vid sig.
Det är därför jag tycker att det är så viktigt att föra fram det här. Precis som de sa i dokumentären att de inte ville ge näthatarna för mycket uppmärksamhet så har det heller inte hjälpt någonting att tysta ner det. Om man ska försöka få alla människor att sluta resonera på ett sådant omodernt sätt och sluta använda så hemska metoder, så är det förmodligen ett hopplöst fall. Men vi borde kunna göra någonting så att näthatet slutar att vara så himla stort och kränkande.
En man i dokumentären skrev att han hoppades att Julia (som skrev ett inlägg på H&Ms sida om att de säljer en tröja med motiv av den döda rapparen Tupac som blivit dömd för våldtäkt) skulle bli våldtagen. När han konfronterades sa han att han "inte menade det direkt, det var ju ett uttryck" och att han "tror inte att hon reagerar så mycket. Det var ju många som skrev stötande saker". Sedan var det ett antal andra människor som sa att de skrev det i stundens hetta för att de var irriterade.
Det är precis det här som är felet. Folk måste inse att bara för att de skriver någonting i stundens hetta på nätet betyder det inte att det på något sätt är mer acceptabelt än det skulle vara i verkliga livet.
Samhället och polisen måste ta det här på större allvar, annars kommer det verkligen aldrig sluta, då många inte inser att det INTE alls är okej. Att mordhota någon, önska att den tog livet av sig eller säger att denna ska våldtas - bara för att hon skrev ett inlägg om en tröja på ett företags facebook-sida. Eller som andra som bara för fram en åsikt om feministiska rättigheter eller helt enkelt bara gör sitt jobb. Det är inte okej att hata såhär mycket och det är inte okej att kränka någon och sedan bli förvånad över att "jaha blev hon verkligen ledsen över att jag skrev att jag tyckte att hon skulle dö och brutalt våldtas?"
Om inte ALLA tar detta på allvar så kommer det ju allteftersom bara förvärras. För om inte ens vuxna människor tar detta på allvar och verkligen pratar om att det här är fel och så behandlar man inte människor, hur kan vi förvänta oss att generationer som växer upp nu ska göra det? Hela samhället ska vara förebilder och att vara förebild betyder att man inte låter orättvisor bara passera, blunda och låtsas om att man inte såg det. Att vara en förebild betyder att man inte tar den lätta vägen.
Uppdate: såg att Hanapee hade lagt upp det här klippet på sin blogg om uppdrag granskning dokumentären. Fullkomligt vidrigt och blir så ledsen över vad det finns för slags människor. Men jag tycker att det är riktigt bra av dessa offentliga kvinnor göra det här, känns på något sätt som att de tar tillbaka kontrollen.
Rekomenderar verkligen att se på den här dokumentären.
Jag är så fruktansvärt oerhört jäkla trött på att ständigt se kommentarer som dessa på internetsidor och facebook. SPECIELLT riktade mot kvinnor och SPECIELLT fruktansvärda sexuella kränkningar.
Jag såg precis Uppdrag gransknings dokumentär om just det här. Om ett antal offentliga kvinnor som fått stå ut med otaliga mordhot och brev om att de ska bli våldtagna ett speciellt datum, på ett speciellt ställe och/eller vid en speciell tid. För mig så är detta i allra högsta grad allvarliga hot som borde tas på större allvar när det gäller utredningar och bestraffning. Även om personen i fråga säger att den egentligen inte menade det, så ligger det ett enormt stort problem i att denne tror att den har rätt att uttala något sådant till en annan människa. "Skulle gärna se bilder på hennes döda kropp, grovt våldtagen och sedan dödad av en neger". Det är alltså helt sjuka tankar och kommentarer som fyller vilket syfte då? Avskräcka kvinnor från att tänka, tala ut om, ha en åsikt om jämställdhet och feminism eller helt enkelt förhindra att det sker någon slags framtida förändring?
Jag får verkligen fysiskt ont i hjärtat när jag läser dessa kommentarer och jag blir även så FRUKTANSVÄRT förbannat arg. INGEN förtjänar någonsin att bli våldtagen, precis som att ingen någonsin förtjänar att bli mördad.
Jag ser för mig hur dessa personer som precis skrivit en kränkande sexuellt antydande kommentar till en kvinna, som skrivit om diskrimineringen av kvinnor eller feministiska tankar om att kvinnor är lika värda, sitter där och känner sig nöjda. Nöjda över att de tagit tillbaka matken och kontrollen genom den där kommentaren och nu visat var skåpet ska stå. Den frispråkighet som kvinnan tagit sig för av blir nu bestraffad genom att verbalt (med antydningar om att det i framtiden ska bli fysiskt verkställt) sätta dit den här kvinnan. Det här motbjudande sexistiska beteendet som förmodligen många av dem inte ens skulle våga säga i verkligheten, ansikte mot ansikte, när de kunde få mothugg direkt.
Jag undrar bara varför dessa män reagerar så fruktansvärt starkt på att offentliga kvinnor skriver/pratar om feminism. Många av de saker som vi idag tar förgivet var i historien revolutionerande och möttes av stark kritik och hot. Jag hoppas då att detta motstånd är ett tecken på att de faktikskt på riktigt är rädda att det ska ske en förändring. Inte bara att de vill markera sin ståndpunkt om att kvinnor bara ska sitta och hålla tyst (utöver att ta hand om hemmet, tilfredsställa mannen och helt enkelt agera som någon slags slav), utan att de är rädda att den här förändringen faktiskt kommer närmare.
Nu kopplar jag ihop det här sexistiska beteendet med allmänt mansgrisbeteende (som jag så fint brukar kalla det). Men det är bara för att för mig går oftast de här värderingar och tankar ihop med en föråldrad syn på kvinnor. Samtidigt som man kan kalla det de moderna samhällets respektlöshet och där man enligt lag får tycka vad man vill. Ett samhälle där man kan tycka vad man vill och hur mycket man vill utan att någonsin ens ha mött personen eller ens behöva i framtiden. Vi lever i en värld där alla har åsikter om speciellt offentliga personer och många tycker att det är rätt åt dem om de får skit för någonting som de skriver eller tycker.
Jag tror att om vi skulle vända på steken och det vore män som fick hot om att de skulle bli våltagna så skulle det bli en mycket större sak. Då skulle det plötsligt bli ett världsproblem på ett annat sätt. För om man själv inte är insatt i den situationen och har erfarenhet av det så verkar det som att det är allmänt svårt att verkligen engagera sig i det på samma sätt som någon som har en personlig koppling till ämnet.Jag kan väl förstå att det kan vara lite svårare att känna samma engagemang då, men tycker samtidigt att detta berör ALLA. Om inte den här nonchalansen och egoismen slutar så kommer sådana här hemska situationer alltid fortsätta uppstå.
Vi måste alla sluta lägga allt ansvar på kvinnorna och överhuvudtaget se det som enbart en "kvinnosak". Bara för att det ofta händer kvinnor betyder det inte att inte alla måste se detta som ett lika stort problem, speciellt eftersom att det är de som skriver och uttalar dessa kommentarer oftast är av det andra könet. Unga killar och medelålders män som tar sig friheten att inte bara säga att "du borde våldtas så att du lär dig lite om livet" men också berövar dessa kvinnor på deras trygghet och känsla av säkerhet. Vi behöver såklart inte bara ta tag i det här så att fler ska bli medvetna om näthatet och nätmobbning överlag, för blir fler medvetna - och då menar jag inte att vi bara ska sprida information, utan verkligen starta diskussioner om detta så att det blir mer verklighet för dessa människor som tycker att de kan bete sig hur som helst, bara för att de sitter tryggt bakom en dataskärm - kommer det förhoppningsvis leda till att fler kommer tänka över att, de hade med all största sannolikhet inte sagt detta i verkligheten och att det då inte är okej att skriva det på nätet heller
Haha älskar mina små infall. Blev sötsugen nu på kvällen (som jag blivit varje dag sen en vecka tillbaka, so no surprise there) - då gick jag ner och tränade tjugo minuter istället. Klockan tio på kvällen liksom, haha. Det var faktiskt riktigt skönt, speciellt med en kall dusch efteråt också.
Just nu är jag supersugen på frukost och tänker faktiskt sätta klockan lite tidigare så jag ska hinna göra en riktig höjdarfrukost, ser redan fram emot det. Just nu väljer jag om jag ska lyssna en liten stund på Hanpee's podcast eller börja läsa i min nya bok, pojken i randig pyjamas (filmen är så otroligt fin och sorglig!). Eller så kanske det är bäst att sova då jag ska upp om sex och en halv timme. Godnatt!
Satt och läste igenom en utbytesstudents blogg, om tiden innan hon åkte iväg och när jag kom till hennes soft landing camp i New York så kom jag på att det faktiskt är runt 10 månader sedan vi var där nu. Veckan innan påsklovet blir det ett helt år. De där två veckorna som tillbringades i NY och Florida var den bästa resan ever.
♥Jag saknar de otroligt höga skyskraporna i NYC. Det finns liksom ingenting som överhuvudtaget liknar dem här i Sverige.
♥Jag saknar känslan jag fick första dagen på Manhattan när vi klev upp från tunnelbanan och allting kändes som en dröm. Jag kunde knappt tro att jag verkligen var där och hade trott att jag faktiskt drömde om det inte var så att allting bara var så mycket coolare och bättre än vad jag hade kunnat tänka och föreställa mig.
♥Jag saknar att gå minst en mil per dag och att kunna äta lite glass eller en muffins på dagen eller kvällen utan att gå upp i vikt.
♥Jag saknar Frozen yoghurt i alla möjliga smaker (Chocolate & Strawberry cheesecake♥) med alla möjliga frukter och toppings.
♥Jag saknar att bara gå omkring i New York och inte ens orka lägga ner kameran eftersom att i nästa sekund var det bara att ta upp den igen för att jag såg någonting som jag bara var tvungen att fota.
♥Jag saknar Central Park och West village, som var de allra mysigaste ställena att befinna sig på där. Men även utsikten från Brooklyn bridge och att stå högst upp på Empire State building och se över hela Manhattan, New Jersey och en del av Conneticut och Massachusetts.
♥Jag saknar Forever 21 och alla andra affärer där det fanns så mycket fint till dubbelt så bra priser.
♥Jag saknar VS, deras underkläder är otroligt sköna och deras parfymer och body lotions är bara helt underbara.
♥Jag saknar de här små gulliga stånden i NoHo, med massa cupcakes i mini-, mellan- och storformat.
♥Jag saknar att kunna se mitt favvoprogram på tvn (även om reklamerna var femte minut är sköna att slippa) och inte behöva vänta tills det kommer ut på nätet.
♥Jag saknar att alla var så trevliga var man än gick, frågade om man behövde hjälp att hitta någonstans eller hälsade och frågade om man behövde hjälp när man kom in i affärerna.
♥Jag saknar att stå på Times square omringad av massa människor och neonskyltar så långt ögat når.
♥Jag saknar värmen i Florida och den alldeles vita, breda stranden med turkost vatten i Miami beach.
♥Jag saknar att ta kvällspromenad på stranden, gå till affären och köpa glass och sedan sitta i den stooora, mjuka och helt underbart sköna sängen och äta den till en film.
♥Jag saknar till och med tiden då vi satt på flyget. På vägen dit när jag var så förväntansfull, trött och rastlös och för en gångs skull inte mådde illa (gjorde faktiskt inte det någon gång, vilket var riktigt skönt!), när vi satt på planet hem från Ft. Lauderdale och de visade ett gammalt avsnitt av New girl eller på väg hem till Stockholm igen och jag lite panikslagen varvade spanskaplugg med läsning av min engelska bok och samtidigt försökte öva in hela mitt svenska nationella tal.
Det bästa av allt är att jag kommer få besöka New York igen i år. Det kommer i princip bli som att återse en gammal vän. New York, världens bästa och mysigaste stad!
Kommer inte ihåg om jag har nämnt här att jag sedan ungefär två veckor kör en liten variant av LCHF-dieten? Det är inte så att jag gör det för att gå ner i vikt eller någonting utan mer för att jag känner att jag inte alls mår bra av att äta massa kolhydrater hela tiden. Går väldigt bra dessutom måste jag säga. Det enda är väl att det inte blir så supervarierat matmässigt, men det går ändå väldigt bra eftersom jag älskar att äta grönsaker till maten, så om det blir olika sorters sallader 3-4 gånger i veckan är det inte så farligt.
Jag äter ett mål om dagen (oftast lunchen i skolan) som vanligt med ris, potatis eller pasta och sedan äter jag väldigt nyttig frukost (dock även det kolhydrater i form av havregrynsgröt, men måste bli mätt på morgonen plus att jag inte klarar av att äta yoghurt eller liknande på morgonen). Har värsta lyxen också för att min syster har letat upp en massa goda LCHF-recept och för det mesta lagar middag/sen lunch till oss båda. Hon är mästerkocken i den här familjen och jag är mästerätaren haha. Jag är då allt bättre på att äta maten än att tålamodigt stå och laga den.
Lite av vad jag ätit på senaste tiden (dock är ingenting av det här någonting som Sara lagade. Hon är lite mer originell i in matlagning är sallad, avokado, protein och någon sås haha).
Ligger här hemma sjuk igen (ingen aning om det beror på sprutorna jag tog igår, om det är framkallat av att jag hade sådan panik innan eller om det kanske är en kombination av allt plus att jag hade en stressig helg och redan innan var lite småsjuk). Ska i alla fall bara ta det lugnt idag, plugga lite till mina läxförhör imorgon, kanske kolla lite på psych (det börjar snart igen!!!) och bara vila.
Har satt datumet på nedräknaren till någon gång i augusti, och nu är det bara 200 dagar tills dess! Åh vad jag längtar.
Tror aldrig jag någonsin sagt det här (så det betyder att det är stort haha), men gud vad skönt att helgen är över. Första gången jag verkligen längtat till att det ska bli måndag (eller ja måndag kväll i alla fall). Jag gick emot alla mina principer och satt och pluggade nästan hela fredagen, hela lördagen jobbade jag och gick sedan hem och läste min svenskabok (med avokadosallad och godis som tröst) och hela dagen idag har jag även suttit och pluggat mer eller mindre. Ställde klockan på nio för att jag skulle komma igång tidigt (vilket jag för en gångs skull gjorde) och senare idag hade vi middags och fikagäster. Större delen av tiden satt jag däremot och pluggade, rolig som man var. Fy vilket tråkigt liv man har ibland, men har man massor på en gång så måste man. Så ja, jag skulle behöva helg efter den här helgen för jag är alldeles slutkörd och megatrött just nu. Och så hungrig att jag inte kan somna. Tufft liv var det, ja.
Äntligen är jag nu klar med hälsostjärnan (idrottsinlämning och rapport), tog väl 2-3 timmar att skriva diskussionen och finputsa allt annat. Inte precis den ultimata fredagssysslan, men det är bara skönt att den är färdigskriven och inskickad nu. Bara svenska seminariumet på måndag och vaccinationerna samma dag sedan kan jag slappna av lite innan nästa grupparbete och redovisning ska vara klar.
Imorgon ska jag jobba så nu ska jag göra det mesta av de timmar som är kvar på den här fredagskvällen och bara mysa x 100. Någon bra film, kladdkaka och lite massage står på schemat. Ni får ha en fin fredagskväll hörrni!♥