Bildkälla

Hemma efter vad som kändes som en riktigt lååång dag, hade den där presentationen som jag skrev om tidigare inför en riktig jury... Själva presentationen gick väldigt bra, jag tittade faktiskt inte ner så mycket på pappret och även fast det dunkade hårt i mitt bröst så var min röst faktiskt väldigt stabil och inte så skaking som den brukar bli när jag ska göra redovisningar.

Men när vi kom till de fem minutrarna som jurymedlemmarna skulle ställa frågor om vår uppfinning blev det lite värre, en av dem verkade jätte snäll och nickade uppmuntrande mot oss, och en annan rent ut sagt sågade hela vår idé. Vilket som ni kan föreställa er inte var särskilt roligt. Och nej, jag är inte en sån person som går runt och tror att alla människor är goda och snälla och det inte finns något ont eller negativt i världen, men jag tycker inte att man behöver vara riktigt så hård och säga "Nä, jag tror faktiskt inte att det här kommer att funka". För kom igen vi är ju bara 15 år, vi är inga vuxna som har gått en lång utbildning inom just det ämnet och vet exakt hur sånt funkar? Dock var det väl en liten tröst att veta att han inte bara var så hård mot oss, utan mot de andra också. Det kanske är hans roll i juryn, den som alltid ska påpeka det negativa?